NATURLERA – RÖDLERA – finns nästan överallt i vår jordmån. I naturen är leran grå. Vid oxiderande bränning blir leran röd på grund av de rikliga järnföreningarna i vår jord. I en reducerande bränning blir resultatet svart.
RÖDLERA finns på åkrar och i diken, vid stränder av sjöar och floder. Tegel, takpannor, golvkakel, dräneringsrör, bruks- och konstföremål i keramik tillverkas av rödlera. Den används också som ett ekologiskt material för att slamma inner- och ytterväggar.
RÖDLERA kan modelleras för hand med olika hantverksmetoder såsom att dreja, ringla, kavla, pressa i gipsformar och gjuta. På grund av sin finfördelade struktur är rödleran en mycket plastisk lera, och medan den torkar är den känslig för sprickbildning. Uppslammad rödlera används som engobe för att dekorera lera.
Rödleran blir en mörkbrun glasyr i höga temperaturer. Den kan användas som råämne i glasyrer. Celadon glasyr, som fås i en reducerande bränning, kan delvis innehålla rödlera. Då man blandar rödlera med en annan lera får man fram olika färgnyanser. Polerad rökbränd rödlera ger vackra svarta ytor.
Närmare 160 tegelfabriker etablerades under 1700 – 1900-talen på orter där det förekommit rikligt med rödlera. De sista fabrikerna som tillverkade tegel, bruks- och konstföremål i södra Finland var KERA Oy 1917 – 1958 och Kupittaan Savi Oy 1921-1969.
Aino Eeronheimo · Anna-Kaisa Haanaho · Eva Spoof · HAMK-oppilaat · Iiri Repo · Ilma ja Tor Berglöf · Jari Vesterinen · Katja Kotikoski · Katriina Nuutinen · Lea Sarasjoki · Leena Mäki-Patola · Maarit Mäkelä · Mari Paikkari · Miia Kallio · Mira Niittymäki · Mirja Niemelä · Nina Ekström · Päivi Keski-Pomppu · Heidi Puumalainen · Piia Jalkanen · Päivi Rintala · Riitta Talonpoika · Sami Rinne · Sanna Rintalaulaja · Sirkka-Liisa Sarasjoki · Sofie Hägerström · Soile Paasonen · Tiia Matikainen · Tuuli Somma · Viivi Varesvuo
